Sidor

måndag 1 november 2010

Carpe Diem

Idag vaknade jag med början till migrän. Snabbt fixa piller, så jag kunde häva det värsta. Typiskt med migrän efter nattarbetet. Inte nog med att jag jobbat den extralånga natten, när sommartid blir till vintertid, utan vi började med nytt lab-datasystem!!!! Allt var nytt. Men med bra "Lathundar" kunde vi sköta vårt jobb och avdelningarna fick sina provsvar. Men oj vad trött jag var när jag kom hem. Efter att ha jobbat med ryggmärgen i ca 20år, var jag tvungen att tänka......Hitta rätt i alla bilder, beställa prover och godkänna resultaten. Nu är de två första nätterna gjorda och nästa gång det är dags för arbete så har jag lite mer "kött på benen". Sticket var med till jobbet, men det blev inte mycket stickat.
Nu ska jag ha ett par härligt lediga dagar och bara vara lat......
Men hundpromenaderna skippar jag inte. De är vekligen mumma för själen.

Idag gick vi förbi ån som rinner genom vårt samhälle. Winnie passade på att kolla in änderna.
Men  BADA, det får de allt göra utan mej, man blir ju BLÖT, menade Winnie!

Gick en runda i trädgården när vi kom hem från hundpromenaden. Julrosorna har börjat blomma! Och de vanliga rosorna har inte givit upp ännu.
Aprikos i färgen och så blomvillig. Tror den heter Grace eller var det Summer Sun? Jag har skrivit upp det någonstans........ Har tagit en titt på Regiagarnet igen, i dagsljus....... Har stickat en liten bit på resåren och det blir nog mönstret jag hittade på stickameras blogg "Enkla sockor i Regia".
I morron förmiddag blir det stickcafé. Ser fram emot det.

På återseende

3 kommentarer:

Skogsflickan sa...

Så kul att gå på stickcafe!
Och roligt att du är med i min utlottning!!

Kram, skogsflickan

Majsan sa...

Usch, inte kul med migrän =( Hoppas det hjälpte med lite meducin ;)
Jo, nog är hundpromenaderna som bomull för själen (för det mesta i alla fall *s*)
Hälsa alla på stickcafét imorrn!
Ser fram emot att få se hur sockarna blir i Regiagarnet.

Eva Hudin sa...

Vykortet, om livet som inte går i repris, hängde på min vägg när jag låg på Sahlgrenska i Göteborg för stamcellstransplantation.
När jag blev utskriven efter många långa och förfärliga behandlingar rådde mig min läkare att skaffa hund för jag behövde ut och röra på mig, bygga upp kroppen. Och så blev det! Så bilderna i ditt inlägg berör mig.
Varma Hälsningar
Eva